Kolkata Table Cloth Man - en skänk från ovan, eller från Calcutta

När vi reste till Indien valde vi att ta med oss "fulgrejer" och lämna "fingrejer" hemma. Tanken bakom var förstås att vi ville handla med oss fina indiska prylar och lämna allt vi tagit med oss till välgörenhet. En god tanke kan tyckas, men fungerar tyvärr inte helt enkelt i praktiken.

Ta det här med påslakan till exempel. Har hittills inte lyckats hitta något som liknar våra påslakan i Sverige. Vid ett tillfälle hade jag handlat hem en uppsättning - vilken tyvärr fick lämnas tillbaka. Här använder man nämligen bara lakan utan istoppsmöjlighet. Okej, sommartid är det fullt tillräckligt, men vintertid vill man allt ha ett istoppstäcke - även här.

Så i onsdags var jag inbjuden till ett "homeparty" där Kolkata Table Cloth Man kom och visade handgjorda handdukar, dukar, tygpåsar och sist men inte minst - PÅSLAKAN! Väldigt fina varor och bra kvalitet. De hade med sig en uppsättning för visning och försäljning. Gick även bra att lägga beställning utifrån eget tycke och smak - precis så mycket eller lite indiskt som var och en önskar.

Är nu lycklig ägare till en ny uppsättning påslakan med broderade elefanter, vitt på vitt, väldigt fint. Har även lagt en beställning för Elvira och Clara. In med det nya - ut med det gamla!

Efter visningen åkte jag och en kompis till en heminredningsbutik. Hittade där en uppsättning färgglatt porslin som verkar hålla hygglig kvalitet. Problemet är annars att porslinet är billigt och lätt går sönder. Helst av allt använder de plast med blomrankor på eller rostfritt. Det rostfria är coolt, men skulle inte vilja ha en hel servis. Har hittills skaffat muggar och olika små byttor i den stilen.

Letar fortfarande efter fina vinglas som kan ersätta de medhavda Ikea-glasen, får se om det dyker upp något med kvalitet så småningom. Än så länge har vi bara samlat på oss ett antal reklamförsedda glas eftersom man får dem när man handlar i starkdryckesbutikerna.

Wonder La - massor av vatten och snabba åk!

I samband med påskhelgen hade barnen ledigt även på måndagen. Tyvärr var inte Martin ledig eftersom ABB följer de indiska helgdagarna.

Vi tjejer ville passa på att hitta på något roligt och kom fram till att en utflykt till ett äventyrsbad kunde vara passande i värmen. Vi valde att åka till Wonder La vilket är en kombination av äventyrsbad och nöjespark.

Indierna har sommarlov sedan några veckor, så vi var lite oroliga för att det skulle vara väldigt mycket folk i parken. Strunt samma, vi ville i alla fall åka, eftersom vi var så nyfikna och hade hört att det skulle vara bra.

Fick med oss min japanska kompis och hennes dotter. Dottern är ett par år äldre än Elvira men de fungerar väldigt bra ihop. Dessutom - väldigt roligt med sällskap!

När vi satt i bilen bad jag Sriram att köra förbi och posta ett brev som det var lite bråttom med. Det skulle jag aldrig ha gjort. Den lilla extrasvängen kostade oss mycket tid och en "shortcut" som väl bäst kan beskrivas som en ko-stig. Stundom funderade vi starkt på om vi faktiskt var i en så stor stad som Bangalore. Två timmar senare anlände vi nöjesparken, lätt mörbultade och mycket nöjda på bilåkande!

Annorlunda konstruktion - "Pariserhjul" placerat på ett högt torn - säkert fin utsikt

Vi började med äventyrsbadet eftersom vi fått tips om att vattnet är fräschare innan alla indierna hoppar i med kläderna på. Dessutom var det väldigt lite folk, så det var i princip bara att välja och vraka. Barnen hade väldigt roligt och fick mycket kittel i magen av rutschkanor med bra fart.

Elvira i ett hisnande åk

På väg in i ett slutet rör...

Många rutschkanor av mer eller mindre sluten karaktär

Lite ont i huvudet efter första åket, slog i lite grann

Elvira framför det andra området där många åk sker liggandes på rygg

Hungriga och törstiga slog vi oss ner på en pizza/pasta restaurang. Smakade gott i all sin enkelhet. Lite kuriosa: Indierna dricker all slags dryck genom att hälla i sig utan att glaset eller flaskan nuddar munnen. Av den anledningen fanns det enbart några få muggar ovanpå vattentanken ur vilka de törstiga restauranggästerna hällde i sig en slurk. Återanvändning, dock inte så fräscht! Vi valde varsin vattenflaska i stället.

Nästa etapp var nöjesparken. Riktigt fin och välunderhållen. Clara var så lycklig att hon äntligen nått en höjd av 140 cm och därmed får åka samtliga karuseller. Förra sommaren var hon besviken över att inte kunna åka allt på Gröna Lund och Liseberg. Nu var hon bara lite besviken över att hon aldrig tyckte att någon karusell var läskig! Det spelade inte någon roll att hon for runt som en vante upp och ner och bak och fram. Orädd, helt enkelt! Detsamma gäller för Elvira. Det är bara fega morsan som bangar. Nå väl, har blivit något modigare med åren, men behöver alltid "värma upp" med en berg- och dalbana, vilket de faktiskt inte hade här. Därför - inga åk den här gången. Men det blir säkert fler turer till Wonder La, får se hur det blir med åkandet då ;-)

Högt i luften snurrandes upp och ner

Ser glada och nöjda ut efter det snurriga åket

Elvira i en slags virvelvind

Clara i samma virvelvind

Hög förväntan inför det vi trodde var en berg- och dalbana,
men som visade sig vara mesigare än "kålmasken"

Y-scream, där alla skrek. Även denna upp och ner och runt i hög fart

Trötta efter åket, särskilt Clara som fick hålla i sig då hon trodde hon skulle åka ur!

Påsk i Indien

På Långfredagen åkte Elvira, Clara och jag iväg till Mantri Mall för att leta påskgodis, påskägg och kanske någon kul pryl att lägga i påskäggen.

Vi var inbjudna att fira Påsk tillsammans med svenska vänner i Palm Meadows (ett resortliknande bostadsområde i sydöstra Banglore) och hade kommit överens om att vår familj skulle ordna påskgodis och äggletning. En kul och lite utmanande uppgift med tanke på att påsken inte firas i så stor utsträckning här i Indien. Dessutom äts här inte den typ av godis vi är vana vid.

I stället för påskägg hittade vi färgglada papperspåsar att lägga godis i. Och godiset som kändes mest ok var de klassiska Mars, Bounty, Snickers och Twix samt några olika typer av kola. Man tager vad man haver, så att säga.

Åkte iväg vid halvtolv tiden för att vara framme lagom till lunch. Deras bostadsområde har ett klubbhus som vi, skillnaden är att de har restauranger, butiker och ett superfint poolområde - återigen resortlikt. Vi träffade våra vänner och promenerade till restaurangen och slog oss ner nära poolkanten. Alla var riktigt hungriga när maten väl kom in - det är som vanligt lite väntan på att alla ska få mat och dryck. Gilla det eller inte, men det är helt i sin ordning när du befinner dig i Indien.

I väntan på lunchen, bakom skymtar det fina poolområdet

Barnen kastade sig sedan i poolen samtidigt som vi vuxna letade upp solstolar skönt belägna i skuggan att softa vid. Hur bra som helst! Man hade svårt att tro att det var första gången barnen träffades, de fann varandra direkt! Elvira lärde även känna en annan tjej som ska flytta till Bangalore inom kort.

Snigelsamling...

 

Efter några timmars bad packade vi ihop och gick hem till familjen E's hus för att gömma påskgodis och förbereda inför påskmiddagen. Allt var i princip förberett, så jag hjälpte bara till med lite småplock samtidigt som barnen lekte och männen spelade tennis.

Byteshandel av påskgodis

Efter dryck och snacks på balkongen avnjöt vi en god Påskmiddag i mycket trevligt sällskap. Det är härligt att se hur snabbt både barn och vuxna lär känna varandra och trivs tillsammans - språket är 

helt klart en förlösande faktor. Vi ser fram emot fler trevliga träffar med familjen E här i Bangalore!

Vaknade för första gången till regn...

Som jag skrivit tidigare har det börjat komma lite regn om kvällarna, igår var det fjärde kvällen i rad. Temperaturen sänks markant efter regnet, vilket är riktigt skönt. Kan kyla ner huset något inför sänggående enbart med öppna fönster och takfläktar i stället för den torra luftkonditioneringen. Hittills har regnet bara varat någon timma på kvällen och nästa dag har solen åter värmt från klar himmel.

I morse vaknade vi för första gången till en gråmulen himmel och regn som smattrade mot takkuporna. Vi är så ovana vid detta att vi tycker det är något att blogga om ;-) Särskilt som vädret hemma i Sverige är något av det främsta man småpratar kring. Här brukar samtalsämnet mera gälla temperaturen - dock inte specifikt graderna då de flesta inte håller koll på det. Snarare om det är svalt (25-30), varmt (runt 30) eller hett (runt 35).

Hade bokat min första golflektion idag - känner stort behov av att bättra på spelet. Dessutom, när skulle läget vara bättre än nu, när det finns "oceaner av tid"? Var lite orolig för att regnet skulle göra att lektionen inte kunde genomföras - särskilt som jag även lyckats övertala tjejerna att följa med och få lite lärdom och kanske, kanske se tjusningen i golfen.

Himlen sprack upp på förmiddagen så vi for iväg som planerat. Elvira och Clara tyckte det var sådär, men själv var jag helt förtjust över min lärares förmåga. Okej, det var ganska mycket att rätta till, typ allt! Men vad kan man förvänta sig efter åtta års uppehåll?

Elvira och Clara var inte sålda på spelet men själv är jag mycket taggad inför måndagens 3D inspelning av svingen. Kommer få en CD att titta på framöver - säkert inte något jag vill att omvärlden ska se, men som förhoppningsvis kan ge en fingervisning om vad jag behöver justera.

Långfredagskvällen tillbringade vi tillsammans med vänner och nära grannar från Storbritannien. Vi mumsade pizza och hade trevligt - stora som små.

Skönt när det bara är några hus bort när man ska ta sig hem i ytterligare en riklig regnskur!

Avslutning av fyra dagars Arts week i skolan - nu påskledigt!

Har haft nöjet att vara på skolan större delen av dagen som hjälpande hand vid äggmålning. Det är en sådan positiv och uppslupen stämning i skolan - särskilt vid sådana här tillfällen.

När alla elever i Primary School (t o m Elviras klass) hade målat sina ägg var det dags för dagens huvudattraktion - Arts Week Exhibition and Performance. Det innebar en timmas show av elever från Middleschool (12 år och uppåt) samt utställning av alla alster som skapats under veckan.

Temat för året var återvinning, vilket genomsyrade allt - dans, rollspel, poesi och inte minst den spektakulära Stonehill Trash Fashion Show. Kläder, smycken och skor var rakt igenom tillverkade av återvunnet material så som tidningar, flaskor, påsar etc. Otroligt kreativt! Bilderna talar sitt tydliga språk - även om jag tyvärr inte hade någon vidare kamera med mig.

Den avslutande konstutställningen var riktigt bra. De har under veckan jobbat med att tillverka soffor av lera, vilka är klara till drygt hälften och kommer bli riktigt coola. De har även jobbat med lera i mindre skala, gjort målningar och collage.

Den här typen av aktiviteter visar på skolans målmedvetna och proffsiga framtoning. Jag skulle gladeligen ha varit elev här och nu!

Målning gjord av Elviras klass

Clara visar vilken del hon har producerat

Elviras poster som ska föra skolan mot förbättrad plaståtervinning

De coola lersofforna som alla elever jobbat på i omgångar

Claras drejade lerskål

Svettig dag!

Stapplade som vanligt upp runt kl 6, trött som bara den. Det är lustigt men jag kommer alltid igång på kvällarna med att jobba med bloggen och annat skoj. Beror förmodligen på att det är svalt och skönt. Blir förstås lite seg av att "bara" sova i snitt knappt 7 timmar. Vet att många klarar sig på det genom livet, men jag är nog mer av en sjusovare egentligen.

Det är väldigt mysigt att ha en stund tillsammans hela familjen på morgonen med frukost och småprat. På vardagarna är det faktiskt den enda stunden då alla är samlade samtidigt. Clara är oftast uppe först och dukar fram, sedan manar hon på oss andra för hon vill väldigt gärna att vi äter gemensamt.

När familjen hade åkt iväg knatade jag till gymmet för att köpa nytt månadskort - 500 rupies (ca 75 kr). Ska försöka använda det flitigare - förra månade blev kortet bara nyttjat vid två ynka tillfällen.

Gymutrustningen håller hyfsat hög standard vilket förstås möjliggörs av att vi betalar en liten avgift. Tyvärr finns det inte någon AC, vilket är märkligt när temperaturen är hög större delen av året. Funderar på om jag svettas för att jag tränar eller om det är för att det är varmt och lätt fuktigt i lokalen? Nå väl, känns som man får sig en rejäl genomkörare i alla fall!

Frukost nummer två smakar fantastiskt efter träningen! Mmm en stor god kopp kaffe, färsk frukt (papaya, melon och ananas) och en rostad macka!

Fräsch och ombytt åkte jag till träningspass nummer två. Det var dags att prova det nyinvigda området för golfträning. Stor fördel att området ligger i Yelahanka som är den del av Bangalore där vi bor. Tar bara 15-20 min att köra dit. Som vanligt är avståndet kort, men de dåliga vägarna gör att det tar tid.

Kom dit kl 11.30 och höll på i två timmar. Insåg snart varför jag var helt ensam med att stå och nöta golfslag - solen stod nästan rakt ovanför huvudet och det fanns inte ett moln i sikte. Har numera alltid vätskeersättningstabletter i väskan vilka kom väl till pass. Tjurig som en oxe jobbade jag igenom varenda golfklubba i mitt relativt nya golfset, en och annan grästuva flög iväg i farten. Svettigt värre vill jag lova!

Efter en tur till ram-mannen, som ska fixa till några indiska tavlor att pryda våra kala väggar med, var det dags att slänga sig i duschen - igen. Clara konstaterade att det känns konstigt på ryggen efter en dag i skolan - läs svettigt och klibbigt! Av den anledningen brukar tjejerna svalka av sig när de kommer hem. Idag gick de och tog ett skönt dopp i poolen tillsammans med en kompis!

 Ja, sådant är livet i Bangalore för tillfället, lite klibbigt och värme runt 35 °. Men längtar vi efter kyla? Näe, inte ett dugg!

Första kackerlackan...

Jaha, så var det dags att hitta första halvdecimeter stora kackerlackan. Inomhus. Krypet låg på rygg och var nätt och jämnt vid liv. Jag bara avskyr dessa djur och var ytterst tacksam för att Sriram tog hand om och utan nåd slängde det i soporna.

Tyvärr - det blir inte någon bild, vill inte se och helst inte minnas!

Lyckosamt nog hade jag precis köpt HIT - ett bekämpningsmedel just för kackerlackor. Kan tänkas blev jag bönhörd då jag samma dag återfinner ett kryp av detta slag här hemma? Nå väl, fick i alla fall användning av medlet. Nu ska här sprayas!!!

Tänk att något så litet kan bringa sådan glädje!

Dagen inleddes med ett joggingpass runt vår lilla sjö. Jag och min japanska väninna brukar träffas strax efter att skolbussen har rullat iväg (7:08) för att jogga utanför vårt inhängnade område - så också denna morgon.

Det var riktigt skönt idag. Solen skymdes bakom molnen vilket gjorde rundan förhållandevis sval. Att vi startar så tidigt hänger ihop med den dallrande värmen som kommit till Indien, men också för att det är skönt att komma igång och sedan kunna ägna dagen åt annat.

Idag kom inte vår maid Padma. Hon berättade redan igår att hennes son skulle på läkarundersökning. Eftersom hon bor en dryg timma bort med buss och han skulle till läkaren mitt på dagen var det bättre att hon tog en ledig dag.

Jag beslutade mig för att det var en bra dag för att åka iväg och bunkra upp förråden. Jag älskar shopping, men är inte lika road av att handla matvaror. Nu var det ändå dags! Sagt och gjort, kl 10 hämtade Sriram upp mig och vi styrde kosan mot det ett år unga och mycket fräscha Mantri Mall. Sriram konstaterade att jag valt en perfekt dag då det fanns gott om platser på parkeringen.

Eftersom min tanke var att detta skulle vara dagens enda utflykt hade jag många härliga timmar på mig att "göra" mallet! Underbart! Rullade uppför trapporna till översta shoppingplanet. Strosade sedan i lugn och ro igenom våning för våning och hoppade förstås in i diverse butiker för att kolla läget.

Prima - nu har jag full koll! Hittade en hel del bra butiker som jag kommer återvända till. En favorit är Body Shop där jag bland annat handlar Bodybutter som har en strykande åtgång. Eftersom man duschar minst två gånger per dag går det åt lite grann...

Passade även på att handla på mig lite porslin eftersom det förra jag köpte hade en guldkant. Inte smidigt då vi allt som oftast micrar mat som Padma har lagat åt oss, med följd att det slår gnistor kring tallrikarna.

Slutligen sprang jag på dagens bästa köp - isklampar! Hur kan en sådan liten pryl bringa sådan glädje? Isklampar och kylväska är ovärderliga när man köper kött etc eftersom bilresan är så lång. Inte nog med att jag letade runt halva stan efter en Kylväska innan jag hittade en. Har sedan letat febrilt efter kylklampar - utan framgång. Så hittar jag dem äntligen! Men inte nog med det, jag hittar även möbeltassar och x-krok. Inte några stora kvantiteter men väl uppskattat.

Tog mig ner till bottenplanet och den stora livsmedelsbutiken Spar. Mitt emot Spar finns det ett litet Café. Perfekt eftersom jag var knäsvag och kände stort behov av kaffe och en Brownie. Här har jag hittat mycket bra nymalet kaffe. Eftersom gott kaffe för hemmabruk är svårt att få tag i brukar jag köpa med mig något kilo från fiket. Laddade på med flera olika sorter som jag lägger i frysen för att slippa handla så ofta.

Spar är mycket välsorterad butik där man hittar i princip allt utom kött. Ost finns det däremot rätt så gott om. Idag blev det en rejäl knose Masdaamer samt Parmesan att riva på pastan. Mangosäsongen är på ingående så jag hittade även den allra bästa sorten Alphonso. Fortfarande dyr, men ack så god!

Avslutade kvällen med ett parti Chicago med Elvira och Clara samtidigt som vi mumsade varsin solmogen mango. Ute stod regnet som spön i backen och en och annan åskknall hördes. Regn är ovanligt för årstiden men oerhört välbehövligt!

Raja Market - en grossistmarknad utan motstycke

Satt mycket förväntansfull i bilen kl 8.30 på väg mot Raja Market som jag sett fina bilder på från vänners bloggar.

Trafiken är mycket hektisk när man närmar sig handelsområdet och det är svårt att hitta någon parkering. Lyckosamt nog jobbar Srirams släkting och vän precis i närheten. Sriram har ett mycket stort kontaktnät vilket har underlättat i många situationer. Jag har aldrig fått kläm på vad den här vännen gör exakt, men det handlar om någon slags administrativ tjänst för staten. Han har varit mycket behjälplig tidigare med att skaffa min mobila internetuppkoppling som jag numera lyckosamt använder under de många timmar som tillbringas i bil.

Promenerade för att möta de två svenska vänner jag stämt träff med. De är väl bekanta med Raja Market vilket känns bra för en förstagångsbesökare!

En av de många smala och trafikerade gatorna

Smala gator och gränder, små butiker, trevligt bemötande, många små motorfordon och ett evigt tutande, oxar som drar tungt, indier som kånkar och sliter, damm och dofter av varierande slag. Ett försök till en kortfattad beskrivning av miljön och upplevelsen i och omkring marknadsområdet - måste upplevas för att förstås.

Ett av transportmedlen

Avloppsrensning - konstigt nog utan lukt

En kaotisk fyrvägskorsning

En kvinnas last

Butikerna erbjöd massor av roliga saker så som vackra broderade band, sidenband, pärlor och paljetter, tyger och småplock. Eftersom det är en slags grossistmarknad var det vissa butiker som inte alls sålde till privatpersoner om inte man köpte väldigt stora kvantiteter. De flesta var dock öppna för försäljning varför det blev en och annan pysselpryl och present inhandlad till priser så låga att det är en ren fröjd att handla.

Smycken i mängd och parti

Band i allsköns färger, former och material

Utsikt från pärlbutik mot bandbutik!

Pärlbutik

En man och hans försäljningsställe

Elvira och Clara var väldigt nöjda med inköpen och satte genast igång att dekorera handgjorda brevpapper, skriva brev, tillverka örhängen och armband. Nästa gång tar jag med mig dem för en sann upplevelse!

Elvira i pysslartagen

Utflykt till Nandi Hills

Bort från stadens stress och jäkt, bara en timmas bilresa från vårt område, finns ett bergsområde vid namn Nandi Hills. En trevlig söndagsutflykt för att se natur, vacker utsikt, ett litet tempel och inte minst - massor av apor.

Det är ganska mäktigt att se berget torna upp sig i det annars så platta landskapet, liksom att åka den slingrande vägen som leder oss upp till toppen av berget. Vägen kantas av en mur på vilken aporna sitter och iakttar oss samt hoppas få en banan eller två.

Berget har fått sitt namn från en staty av Nandi som står vakt utanför Yoganandeeshwara templet på toppen.

Från klippan Tipu's Drop har man en magnifik utsikt över sjöar, öppna landskap och små byar. Då berget är mycket brant används det idag som övningsplats för fallskärmshoppare. Ett par hundra år tillbaka användes platsen till att göra sig av med dömda fångar, grymt men effektivt.

Såg ett härligt gammalt postkontor, funderar på om posten någonsin kommer fram om man lämnar den där?

Vissa skyltar fyller ingen större funktion ;-)

När vi tagit alla bananerna från påsen och försett aporna med kom det fram en fräck liten tjuv och stal påsen från min hand innan jag hann reagera. De är riktigt tjuvaktiga de små liven. Utanför en kiosk satt en gammal man med en slangbella för att hålla aporna borta. De hade helt klart respekt för honom, så fort han höjde slangbellan mot dem sprang de iväg.

Lusplockning!

Här hade aporna intagit en bil och undersökte allt ifrån hur vindrutetorkare och antenn fungerar, till möjligheten att plocka bort klistermärkena från rutan.

En av höjdpunkterna - att ge aporna mat. Här bjuds det på mariekex.

La familia uppe på ett tak - visst är de charmiga!

Nästa gång kanske vi ska drista oss till lite träning och ta de 1 175 trappstegen upp till toppen i stället?