Skolan är verkligen i en klass för sig. Förutom att den är fantastisk att se på, har stora grönområden, rymliga och svala lokaler, egen pool och ett ridhus som närmsta granne, så är den också mycket uppskattad för sitt IB program. Man blir faktiskt sugen på att själv gå i skolan när man vistas där! Just nu går det ca 220 elever på skolan, från 3-18 år. Det finns plats för många fler och skolan har därför ett tillväxtfokus. Den är bara 2,5 år gammal och växer med bra fart.
Personalen är mycket vänlig och tillmötesgående. De är förstås proffs på att ta till sig barn som inte förstår särskilt mycket engelska, få dem att känna sig trygga och så skonsamt som möjligt slussa in dem i skolan.
De två första dagarna var Elvira och Clara "civilklädda" för att markera att de är nya och på så sätt få respekt för att de inte hittar, inte pratar så mycket engelska, är blyga etc. Jag tillbringade dessa dagar i skolans bibliotek för att finnas inom betryggande avstånd men ändå inte vara med och störa på lektionerna. Det är skolans önskan att det ska gå till på det sättet.
De börjar båda i Primary School (P), Elvira i P8 och Clara i P7. Eleverna delas in i olika nivåer beroende på när de är födda på året. Clara har t ex kompisar som fyller sent på året och därför går i P6 medan Elvira har kompisar som fyller tidigt på året och går i M1 (Middle School). Varken Elvira eller Clara har någon från Sverige i sin klass. Just nu finns det förutom vi enbart två svenska familjer på skolan, en som har pojkar på 16 och 18 år och en som faktiskt startade under föregående vecka (14 mars) med två döttrar i Elviras ålder och ett par år äldre.
Skolbussen kommer 7.08 varje morgon och hämtar upp på området. De börjar sedan skoldagen kl 07.40. Måndag och fredag slutar de kl 14.55, är hemma med bussen ca 15.25. Tisdag, onsdag och torsdag har de aktivitet efter skolan. Clara har fotboll och konst och Elvira fotboll och simning. Dessa dagar är de hemma 16.25.
Det tar ett tag att komma in i allt, inte minst i språket. Både Elvira och Clara har ett gott ordförråd för sin ålder, men har ändå väldigt olika förutsättningar i och med sina olika personligheter.
Första veckorna var de både väldigt trötta i huvudet. Clara tyckte inte att hon förstod någonting av det som sades. Elvira tyckte det var något lättare, men fortfarande jobbigt att inte förstå allt. De har båda bitit ihop och kämpat på riktigt bra. De får båda väldigt fin hjälp från skolan genom ESL - English as a second language. Det innebär att de kan gå ifrån sina vanliga lektioner för att få extra stöd och jobba med språket på ett lättsamt sätt. ESL finns till för att återuppta ett förlorat självförtroende och är menat att vara roligt och avkopplande.
Elvira har nu efter 1,5 mån kommit in i språket och pratar både på lektioner och med kompisar. Clara har inte känt sig så bekväm i att prata utan mer lyssnat in och skaffat sig bättre hörförståelse. Clara har också tyckt det varit jobbigt att inte kunna vara sig själv, d v s så sprallig och spontan som hon är hemma i Sverige.
Igår inleddes något som vi tolkar som en mycket positiv vändning för Clara - hon var glad och positiv och visade en tydlig nyfikenhet på barnen i vårt bostadsområde - hon sa att hon skulle vilja bli kompis med dem och få koll på var de bor. Att se den glada Clara vi känner sedan tidigare var den absolut bästa födelsedagspresenten jag kunde få!
Vi ser nu med ännu större glädje fram emot en fortsatt bra vistelse i Bangalore och Indien!
