torsdag 21 april 2011

Avslutning av fyra dagars Arts week i skolan - nu påskledigt!

Har haft nöjet att vara på skolan större delen av dagen som hjälpande hand vid äggmålning. Det är en sådan positiv och uppslupen stämning i skolan - särskilt vid sådana här tillfällen.

När alla elever i Primary School (t o m Elviras klass) hade målat sina ägg var det dags för dagens huvudattraktion - Arts Week Exhibition and Performance. Det innebar en timmas show av elever från Middleschool (12 år och uppåt) samt utställning av alla alster som skapats under veckan.

Temat för året var återvinning, vilket genomsyrade allt - dans, rollspel, poesi och inte minst den spektakulära Stonehill Trash Fashion Show. Kläder, smycken och skor var rakt igenom tillverkade av återvunnet material så som tidningar, flaskor, påsar etc. Otroligt kreativt! Bilderna talar sitt tydliga språk - även om jag tyvärr inte hade någon vidare kamera med mig.

Den avslutande konstutställningen var riktigt bra. De har under veckan jobbat med att tillverka soffor av lera, vilka är klara till drygt hälften och kommer bli riktigt coola. De har även jobbat med lera i mindre skala, gjort målningar och collage.

Den här typen av aktiviteter visar på skolans målmedvetna och proffsiga framtoning. Jag skulle gladeligen ha varit elev här och nu!








Målning gjord av Elviras klass
Clara visar vilken del hon har producerat
Elviras poster som ska föra skolan mot förbättrad plaståtervinning

De coola lersofforna som alla elever jobbat på i omgångar

Claras drejade lerskål


Svettig dag!

Stapplade som vanligt upp runt kl 6, trött som bara den. Det är lustigt men jag kommer alltid igång på kvällarna med att jobba med bloggen och annat skoj. Beror förmodligen på att det är svalt och skönt. Blir förstås lite seg av att "bara" sova i snitt knappt 7 timmar. Vet att många klarar sig på det genom livet, men jag är nog mer av en sjusovare egentligen.

Det är väldigt mysigt att ha en stund tillsammans hela familjen på morgonen med frukost och småprat. På vardagarna är det faktiskt den enda stunden då alla är samlade samtidigt. Clara är oftast uppe först och dukar fram, sedan manar hon på oss andra för hon vill väldigt gärna att vi äter gemensamt.

När familjen hade åkt iväg knatade jag till gymmet för att köpa nytt månadskort - 500 rupies (ca 75 kr). Ska försöka använda det flitigare - förra månade blev kortet bara nyttjat vid två ynka tillfällen.

Gymutrustningen håller hyfsat hög standard vilket förstås möjliggörs av att vi betalar en liten avgift. Tyvärr finns det inte någon AC, vilket är märkligt när temperaturen är hög större delen av året. Funderar på om jag svettas för att jag tränar eller om det är för att det är varmt och lätt fuktigt i lokalen? Nå väl, känns som man får sig en rejäl genomkörare i alla fall!

Frukost nummer två smakar fantastiskt efter träningen! Mmm en stor god kopp kaffe, färsk frukt (papaya, melon och ananas) och en rostad macka!

Fräsch och ombytt åkte jag till träningspass nummer två. Det var dags att prova det nyinvigda området för golfträning. Stor fördel att området ligger i Yelahanka som är den del av Bangalore där vi bor. Tar bara 15-20 min att köra dit. Som vanligt är avståndet kort, men de dåliga vägarna gör att det tar tid.

Kom dit kl 11.30 och höll på i två timmar. Insåg snart varför jag var helt ensam med att stå och nöta golfslag - solen stod nästan rakt ovanför huvudet och det fanns inte ett moln i sikte. Har numera alltid vätskeersättningstabletter i väskan vilka kom väl till pass. Tjurig som en oxe jobbade jag igenom varenda golfklubba i mitt relativt nya golfset, en och annan grästuva flög iväg i farten. Svettigt värre vill jag lova!

Efter en tur till ram-mannen, som ska fixa till några indiska tavlor att pryda våra kala väggar med, var det dags att slänga sig i duschen - igen. Clara konstaterade att det känns konstigt på ryggen efter en dag i skolan - läs svettigt och klibbigt! Av den anledningen brukar tjejerna svalka av sig när de kommer hem. Idag gick de och tog ett skönt dopp i poolen tillsammans med en kompis!

 Ja, sådant är livet i Bangalore för tillfället, lite klibbigt och värme runt 35 °. Men längtar vi efter kyla? Näe, inte ett dugg!

onsdag 20 april 2011

Första kackerlackan...

Jaha, så var det dags att hitta första halvdecimeter stora kackerlackan. Inomhus. Krypet låg på rygg och var nätt och jämnt vid liv. Jag bara avskyr dessa djur och var ytterst tacksam för att Sriram tog hand om och utan nåd slängde det i soporna.

Tyvärr - det blir inte någon bild, vill inte se och helst inte minnas!

Lyckosamt nog hade jag precis köpt HIT - ett bekämpningsmedel just för kackerlackor. Kan tänkas blev jag bönhörd då jag samma dag återfinner ett kryp av detta slag här hemma? Nå väl, fick i alla fall användning av medlet. Nu ska här sprayas!!!


tisdag 19 april 2011

Tänk att något så litet kan bringa sådan glädje!

Dagen inleddes med ett joggingpass runt vår lilla sjö. Jag och min japanska väninna brukar träffas strax efter att skolbussen har rullat iväg (7:08) för att jogga utanför vårt inhängnade område - så också denna morgon.

Det var riktigt skönt idag. Solen skymdes bakom molnen vilket gjorde rundan förhållandevis sval. Att vi startar så tidigt hänger ihop med den dallrande värmen som kommit till Indien, men också för att det är skönt att komma igång och sedan kunna ägna dagen åt annat.

Idag kom inte vår maid Padma. Hon berättade redan igår att hennes son skulle på läkarundersökning. Eftersom hon bor en dryg timma bort med buss och han skulle till läkaren mitt på dagen var det bättre att hon tog en ledig dag.

Jag beslutade mig för att det var en bra dag för att åka iväg och bunkra upp förråden. Jag älskar shopping, men är inte lika road av att handla matvaror. Nu var det ändå dags! Sagt och gjort, kl 10 hämtade Sriram upp mig och vi styrde kosan mot det ett år unga och mycket fräscha Mantri Mall. Sriram konstaterade att jag valt en perfekt dag då det fanns gott om platser på parkeringen.

Eftersom min tanke var att detta skulle vara dagens enda utflykt hade jag många härliga timmar på mig att "göra" mallet! Underbart! Rullade uppför trapporna till översta shoppingplanet. Strosade sedan i lugn och ro igenom våning för våning och hoppade förstås in i diverse butiker för att kolla läget.

Prima - nu har jag full koll! Hittade en hel del bra butiker som jag kommer återvända till. En favorit är Body Shop där jag bland annat handlar Bodybutter som har en strykande åtgång. Eftersom man duschar minst två gånger per dag går det åt lite grann...

Passade även på att handla på mig lite porslin eftersom det förra jag köpte hade en guldkant. Inte smidigt då vi allt som oftast micrar mat som Padma har lagat åt oss, med följd att det slår gnistor kring tallrikarna.

Slutligen sprang jag på dagens bästa köp - isklampar! Hur kan en sådan liten pryl bringa sådan glädje? Isklampar och kylväska är ovärderliga när man köper kött etc eftersom bilresan är så lång. Inte nog med att jag letade runt halva stan efter en Kylväska innan jag hittade en. Har sedan letat febrilt efter kylklampar - utan framgång. Så hittar jag dem äntligen! Men inte nog med det, jag hittar även möbeltassar och x-krok. Inte några stora kvantiteter men väl uppskattat.

Tog mig ner till bottenplanet och den stora livsmedelsbutiken Spar. Mitt emot Spar finns det ett litet Café. Perfekt eftersom jag var knäsvag och kände stort behov av kaffe och en Brownie. Här har jag hittat mycket bra nymalet kaffe. Eftersom gott kaffe för hemmabruk är svårt att få tag i brukar jag köpa med mig något kilo från fiket. Laddade på med flera olika sorter som jag lägger i frysen för att slippa handla så ofta.

Spar är mycket välsorterad butik där man hittar i princip allt utom kött. Ost finns det däremot rätt så gott om. Idag blev det en rejäl knose Masdaamer samt Parmesan att riva på pastan. Mangosäsongen är på ingående så jag hittade även den allra bästa sorten Alphonso. Fortfarande dyr, men ack så god!

Avslutade kvällen med ett parti Chicago med Elvira och Clara samtidigt som vi mumsade varsin solmogen mango. Ute stod regnet som spön i backen och en och annan åskknall hördes. Regn är ovanligt för årstiden men oerhört välbehövligt!


Raja Market - en grossistmarknad utan motstycke

Satt mycket förväntansfull i bilen kl 8.30 på väg mot Raja Market som jag sett fina bilder på från vänners bloggar.

Trafiken är mycket hektisk när man närmar sig handelsområdet och det är svårt att hitta någon parkering. Lyckosamt nog jobbar Srirams släkting och vän precis i närheten. Sriram har ett mycket stort kontaktnät vilket har underlättat i många situationer. Jag har aldrig fått kläm på vad den här vännen gör exakt, men det handlar om någon slags administrativ tjänst för staten. Han har varit mycket behjälplig tidigare med att skaffa min mobila internetuppkoppling som jag numera lyckosamt använder under de många timmar som tillbringas i bil.

Promenerade för att möta de två svenska vänner jag stämt träff med. De är väl bekanta med Raja Market vilket känns bra för en förstagångsbesökare!

En av de många smala och trafikerade gatorna
Smala gator och gränder, små butiker, trevligt bemötande, många små motorfordon och ett evigt tutande, oxar som drar tungt, indier som kånkar och sliter, damm och dofter av varierande slag. Ett försök till en kortfattad beskrivning av miljön och upplevelsen i och omkring marknadsområdet - måste upplevas för att förstås.
Ett av transportmedlen
Avloppsrensning - konstigt nog utan lukt
En kaotisk fyrvägskorsning
En kvinnas last
Butikerna erbjöd massor av roliga saker så som vackra broderade band, sidenband, pärlor och paljetter, tyger och småplock. Eftersom det är en slags grossistmarknad var det vissa butiker som inte alls sålde till privatpersoner om inte man köpte väldigt stora kvantiteter. De flesta var dock öppna för försäljning varför det blev en och annan pysselpryl och present inhandlad till priser så låga att det är en ren fröjd att handla.
Smycken i mängd och parti
Band i allsköns färger, former och material
Utsikt från pärlbutik mot bandbutik!
Pärlbutik
En man och hans försäljningsställe
Elvira och Clara var väldigt nöjda med inköpen och satte genast igång att dekorera handgjorda brevpapper, skriva brev, tillverka örhängen och armband. Nästa gång tar jag med mig dem för en sann upplevelse!
Elvira i pysslartagen

söndag 17 april 2011

Utflykt till Nandi Hills

Bort från stadens stress och jäkt, bara en timmas bilresa från vårt område, finns ett bergsområde vid namn Nandi Hills. En trevlig söndagsutflykt för att se natur, vacker utsikt, ett litet tempel och inte minst - massor av apor.

Det är ganska mäktigt att se berget torna upp sig i det annars så platta landskapet, liksom att åka den slingrande vägen som leder oss upp till toppen av berget. Vägen kantas av en mur på vilken aporna sitter och iakttar oss samt hoppas få en banan eller två.

Berget har fått sitt namn från en staty av Nandi som står vakt utanför Yoganandeeshwara templet på toppen.

Från klippan Tipu's Drop har man en magnifik utsikt över sjöar, öppna landskap och små byar. Då berget är mycket brant används det idag som övningsplats för fallskärmshoppare. Ett par hundra år tillbaka användes platsen till att göra sig av med dömda fångar, grymt men effektivt.

Såg ett härligt gammalt postkontor, funderar på om posten någonsin kommer fram om man lämnar den där?

Vissa skyltar fyller ingen större funktion ;-)

När vi tagit alla bananerna från påsen och försett aporna med kom det fram en fräck liten tjuv och stal påsen från min hand innan jag hann reagera. De är riktigt tjuvaktiga de små liven. Utanför en kiosk satt en gammal man med en slangbella för att hålla aporna borta. De hade helt klart respekt för honom, så fort han höjde slangbellan mot dem sprang de iväg.

Lusplockning!

Här hade aporna intagit en bil och undersökte allt ifrån hur vindrutetorkare och antenn fungerar, till möjligheten att plocka bort klistermärkena från rutan.

En av höjdpunkterna - att ge aporna mat. Här bjuds det på mariekex.



La familia uppe på ett tak - visst är de charmiga!

Nästa gång kanske vi ska drista oss till lite träning och ta de 1 175 trappstegen upp till toppen i stället?

fredag 15 april 2011

Hästar, bad och en ledig fredag!

När lärarna i Primary School hade planeringsdag och barnen var lediga ville vi förstås hitta på något roligt, gärna tillsammans med andra barn och föräldrar. Jag slängde iväg ett mail till en av våra bekanta som har två tjejer i samma åldrar som Elvira och Clara. De är från Europa och har varit här 1,5 år och har följaktligen bättre koll på vad som finns att göra. Att barnen dessutom trivs väldigt bra tillsammans gör ju inte saken sämre! Resultatet blev en kombination av ridning, lunch och bad - och en väldigt trevlig dag!

Vi var på ridskolan redan kl 8. Förutom de fyra tjejerna anslöt ytterligare tre familjer. Hästar delades ut och barnen skötte sedan hästar och hade lektion i tre timmar.





Ridskolan, som ligger granne med barnens skola, var en fantastisk upplevelse. Förutom mängder av hästar och ponnys i fräsch miljö fanns ankor, lamm, hundar, apor, studsmatta, lekpark och suveräna klätterträd.

Medan barnen hade fullt upp med hästar och lek hade vi mammor ett ypperligt tillfälle att lära känna varandra i skuggan av ett jättelikt mangoträd.


Hungriga av all utomhusvistelse avslutade vi den första halvan av dagen med en italiensk lunchbuffé som serverades på ridskolan.

Telefonerna gick sedan varma då chaufförer ringdes in för att köra oss vidare till skolans pool. Svettiga och rödmosiga kastade sig barnen ner i det svalkande blå. Återigen kunde vi vuxna sitta i skuggan och dela erfarenheter av Bangalore, Indien och världens olika hörn. Mycket trevligt och avkopplande.

Med mig hem har jag nu en inbjudan till en privat fotokurs, kontaktuppgifter till stans förmodat bästa tandspecialist, kontaktuppgifter till Calcutta Linen Man, vetskap om vem som säljer Tupperware (!) och - inte att förglömma - telefonen fullmatad med telefonnummer till alla dessa trevliga mammor och deras barn.

Det här är ett av de absolut bästa sätten att under trevliga och lättsamma omständigheter skaffa nya vänner och samla på sig matnyttiga tips!

torsdag 14 april 2011

En helt vanligt torsdag - eller Coffee Morning på Leela Palace

Så var det torsdag igen och därmed den traditionsenliga utflykten till Leela Palace och den av OWC (Owerseas Womens Club) arrangerade Kaffemorgonen.

Efter en gemensam kaffe hemma hos mig packade jag och min nyvunna japanska kompis in oss i bilen, redo för en lång färd. Bättre lycka den här torsdagen då det bara tog 1,5 h mot förra torsdagens 2 h. Avståndet? Uppskattningsvis ett par mil.

Leela tog emot oss med öppna armar och ännu en kopp kaffe, smakade ljuvligt, stor kaffedrickare som man är.

Träffade framför allt flera japanska kvinnor i och med mitt sällskap, men även tyska, amerikanska och förstås svenska. Det man slås av är hur lätt det är att lära känna folk, alla är oerhört öppna då vi alla vill lära känna nya vänner. Detta är förstås en av anledningarna till att vi åker hit regelbundet - många bor på andra sidan stan och därför är det här en bra träffpunkt.

Miljön på Leela är helt fantastisk och kan sammanfattas i lyx, flärd och svalka! Träffen hålls i ett uterum omgivet av vacker grönska där man kan känna en sval bris dra igenom. Detta är förstås en väldig kontrast till samhället utanför, men behövs då och då för att ladda kropp och själ.



Förutom mingel kan man passa på att anmäla sig till diverse evenemang, t ex gemensam lunch på något trevligt (läs lyxigt) ställe, som volontär vid någon välgörenhet eller en stadsvandring. Idag valde jag och min kompis att anmäla oss till ett regelbundet återkommande evenemang - The Pink Elephant. Det är en stor secondhand försäljning där våra donerade saker säljs billigt till lokalbefolkningen och förtjänsten går till välgörenhet. Ett bra sätt att bidra, tycker jag.

När vi var nöjda på att mingla gick vi vidare till The Leela Mall som ryms inom det väldiga hotellet. Här finns många butiker som säljer indiskt i form av kläder, skor, smycken, sängöverkast, mattor, sjalar, sidenmålningar och mängder av små och stora, oftast handgjorda, saker. Den stora skillnaden att handla här jämfört med många andra ställen är att man kan röra sig i en fräsch och luftkonditionerad miljö där trängseln är minimal eller snarare obefintligt och där kvalitén ofta är mycket god. En ren fröjd faktiskt!

Målet för dagen var att handla på oss saker att ta med hem som gåvor till våra nära och kära.

Shoppinglyckan var stor och vi kom hem med väldigt många fina saker, lagom stora att packas i resväskan om ett par månader!

måndag 11 april 2011

Hemma hos

När det gäller hyresmarknaden i Indien så spelar mäklarna en central roll långt efter det att man har flyttat in. Till vilken nytta har vi senare frågat oss. Redan första dagen kom de hem och vi hade en genomgång av vad som behövde åtgärdas inomhus och i trädgården. Det kändes proffsigt och lät som att allt skulle ordnas inom kort. Efter många påstötningar hade det mest väsentliga fixats - ca 2 månader senare.

Vi har bott in oss så tillvida att vi vet vart vi ska vända oss om problem uppstår med avlopp som kloggar igen, elkontakter som inte fungerar, lampor som plötsligt ramlar ner från sitt fäste o s v. Och tro mig, detta händer titt som tätt. Vi försöker fixa så mycket som möjligt utan att involvera mäklarna eftersom det tenderar att fördröja processen. El och avlopp ordnas av anställda på området där vi bor och ingår i det allmänna underhållet. Sedan håller man andan när man ser "elektrikern" plocka fram en skruvmejsel från bakfickan och pilla i kontakten utan att slå av huvudströmmen...

Den lilla trädgården på baksidan, som enbart var jord och ogräs när vi flyttade in, sköts av en "trädgårdsmästare" i form av en barfota ung kvinna. Hon kommer till oss sex dagar i veckan för att vattna och rensa ogräs. I början gjorde hon ett rätt taffligt jobb och klev obekymrat rakt över plastbitar, en gammal glödlampa och annat skräp som låg på tomten. Hon har inte många engelska ord med sig i bagaget, vilket gör att jag numera sköter konversationen via vår maid Padma. Sedan vi har börjat bjuda vår trädgårdsmästare på kaffe samt fått till ett tolkat samtal trivs hon enligt Padma mycket bra och gör numera ett mycket bättre jobb än tidigare. Det gäller att bry sig om sin personal!

För någon vecka sedan hade vi besök av vår "landlord" som är bosatt i USA. Det var rätt lämpligt att deras besök dröjde någon månad. Efter att ha bott in oss har vi nämligen kommit underfund med vad vi skulle vilja förändra i och omkring huset. De var lite svårflirtade när det gällde vår önskan att plocka bort och ersätta vissa möbler för att skapa ett snyggare och mer enhetligt intryck. Men skam den som ger sig! Vi beskrev så målande vi kunde vad vi skulle vilja förändra och vad vi skulle vilja göra i stället. Det föll i god jord - de ringde oss senare på kvällen och sa att vi kunde gå vidare med våra planer.

Snart for vi runt till diverse möbelvaruhus och hittade så småningom det vi sökte. Tyvärr blev vi åter tvungna att jaga på mäklaren för att få till själva köpet eftersom han hade fått en summa pengar av ägaren att handla för.

Nästa utmaning är och få hit mäklaren igen för att forsla bort de överblivna prylarna som vi gömt undan på baksidan för att slippa se dem samt för att de inte får plats någon annanstans.

I övrigt har vi bytt ut samtliga gardiner (allt gick i brunt/beige), skaffat kuddar, sängöverkast och några mysiga bordslampor. Väggarna är fortfarande helt kala, men inte länge till - är nu inne i den riktigt roliga inredningsfasen!

söndag 10 april 2011

Underbara Maldiverna - ett stenkast bort (25-30/3 2011)

Efter några roliga men även utmanande veckor i Bangalore kände vi behov av att göra något tillsammans, bara familjen. Eftersom en dryg veckas lov lämpligt nog dök upp 26/3 - 4/4 beslutade vi oss för att se över vad som fanns inom räckhåll för ca 5 dagars semester. Det finns förstås en hel del inom Indien som skulle vara värt att besöka men vi kände alla för ett avbrott från Indien, varför Maldiverna seglade upp som ett bra alternativ. Med rekommendationer om bra öar och god bokningshjälp kunde vi med kort varsel se fram emot en resa till Centara Grand Island Spa & Resort - en helt underbar plats på jorden!


Vi flög med India Air, en resa på 1 h 50 min. Väl där tilldelades vi nya boardingpass, den här gången till den Sea Taxi som skulle ta oss ut till ön - en resa på ca 25 min.

Jag som aldrig har flugit Sea Taxi trodde i min enfald att flyget skulle sväva några meter ovanför vattenytan, ungefär som en flygbåt. Döm om min förvåning när vi steg högre och högre och högre och den barfota piloten aldrig verkade tycka att höjden var tillräcklig. Det susade i magen, men samtidigt var det nu vi fick chansen att se de vackra Maldiviska öarna från ovan. Magnifikt!


Vi landade mjukt på vattnet vid en liten brygga ute i havet och leddes ombord på en charmig båt som tog oss till den i vattnet uppålade receptionen. Efter varmt mottagande och ett friskt glas mangojuice skjutsades vi till vår Beachbungalow.


Boendet var mycket fräscht i all sin enkelhet. Det som fångade allas vår beundran var det ljuvliga runda badkaret/duschen under bar himmel omgivet av växter och stenar. En favoritplats efter salta bad och snorkling eller för att bara svalka av sig i den lätt fuktiga värmen som konstant låg runt gissningsvis 35 grader.


Restaurang- och barutbudet var väl dimensionerat för den mängd gäster som fanns på ön. Aldrig någon trängsel, men ändå så att man behövde boka bord på de två restauranger som fanns förutom huvudrestaurangen - en Thailändsk och en Italiensk. I huvudrestaurangen (The Reef) serverades förutom frukost och lunch även middag utifrån nya teman varje dag. Vi provade på Japansk, Nordafrikansk-Mellanöstern och Fransk buffé. Övriga kvällar åt vi Italienskt och Thailändskt. Kan bara säga att maten var fantastiskt vällagad och varierande - vi åt oss mer än mätta vid varje måltid. Inte bra för kroppsformen, men helt underbart gott!


Vi höll oss på ön hela tiden och varierade sysselsättningen mellan snorkling från strand, snorkling från trampbåt, paddling, snäckletande, solning, bad i pool och vila i hängmatta eller solstol i skuggan. Med den här typen av aktiviteter räcker det rätt väl med fem dagar. Skulle vi ha stannat längre hade vi förmodligen åkt ut på någon utflykt och tittat på delfiner, valhaj eller besökt någon ö med lokalbefolkning för att se hur deras liv ter sig.


Detta var vårt första besök till Maldiverna men inte det sista!