En oförglömlig dag i Varanasi

Måndagen den 24 oktober När vi åkte hem mot hotellet för en sen middag i den Kina/Thai inspirerade restaurangen kände vi oss helt proppmätta på intryck. En dag så intensiv att det kommer ta lång tid att smälta - ljud, hög luftfuktighet, värme, lukt av brand, mat och djur, massor av människor och annorlunda upplevelser. Allt det vi hade varit en del av, även om bara för en dag. Det kändes som dagen lika väl kunde ha varit en vecka lång. Vår guide Mokesh mötte oss i hotellfoajén 05.30. Den trådsmala chauffören öppnade bildörrarna för oss, bilen luktade svagt av smuts och damm och de i vitt bomullstyg klädda bilsätena var inte längre särskilt vita. Säkerhetsbältena fungerade inte, men man vänjer sig snabbt vid att vara lite laglös. Vi är ju i Indien och där är det mest helt ok. Vi fick i alla fall åka bil, isolerade från damm, värme och oljud.

En mycket skumpig färd senare steg vi ur för att ta sista biten till fots. Vi förvånades över hur mycket människor som var i farten fast klockan bara var 6 på morgonen. Efter en snabb promenad genom trånga gränder skymtade vi den heliga floden Ganges. Vi befann oss ett antal meter över vattennivå och där nedanför trapporna låg det mängder av båtar och väntade. En av dessa var avsedd för oss. Det var disigt och fukten hängde i luften vilket bidrog till att det var vått i båten där vi satte oss. Vi rodde ut och såg upp på den färgpalett av hus, trappavsatser, Ashrams, moskéer och tempel. Så vackert men också väldigt slitet. Vattennivån hade sjunkit markant vilket ett antal byggnader avslöjade.

Det bor ca 1,5 miljoner människor i Varanasi eller Benares/Benaras som staden också kallas. Den sägs vara Indiens äldsta och upplevs mer som en by än en stad. Dåliga, smala vägar överfyllda med cykelrickshaws, cyklar, motorcyklar, vespor, autorickshaws, dragkärror, fotgängare och ett mindre antal bilar. Staden besöks av mängder av hinduer som vallfärdar för att bada i den heliga floden i syfte att bli fria från synder. Det är här som gudarna Shiva och Parvati ska ha gift sig och därmed är detta Hinduismens ursprung. Båtfärden längs några av de 84 Ghats som kantar Ganges västra strand fylldes snart med män och kvinnor i olika åldrar som badade, fyllde kärl med heligt vatten, borstade tänderna, tvättade, utövade yoga och bad. Snart steg solen och skänkte ett varmt och milt sken över stranden.

Från vattnet kunde vi även se två ghats där döda kroppar tas om hand. Särskilt den ena av dessa rönte intresse. Pinnar låg staplade i stora högar och hela området var kusligt och mörkt av sot. I ena kanten låg en byggnad avsedd för kremering som backade upp likbränningen på bål. Vi steg i land och promenerade för att se oss omkring. Kändes inte helt rätt att vara här, men ändå intressant att få beskåda på avstånd. Vi stod och såg allt från ovan. Där brann en eld som har hållits vid liv i många hundra år. Röklukten låg tung i luften. För tillfället var det två avlidna människor som väntade på att brännas. Endast manliga släktingar får närvara vid ceremonin. Ett sällskap bar just ner en av de avlidna på en bår av bambu, insvept i fina tyger. Kroppen sänktes ned i vattnet några gånger innan den bars upp igen och dekorerades med blommor. Det andra liket hade redan genomgått samma ritual och lades nu ovanpå en hög med pinnar. Ansiktet täcktes av för en stund innan de började dekorera med blommor och spån av sandelträ. Slutligen lades ytterligare några pinnar ovanpå. Vi ville inte vara kvar för att se på när de tände bålet utan kryssade oss i stället igenom de trånga gränderna i gamla stan för att ta oss hem till hotellet igen. Vi hade sett nog. Barnen tyckte det var lite obehagligt men ändå naturligt på något sätt. En död person ser ju väldigt fridfull ut.

Var hemma vid 8-tiden. Efter noggrann handtvätt gick vi till frukostbuffén. Var riktigt hungriga efter flera timmar med upplevelser. Bad och sol vid poolen väntade! Vi kände alla behov av att skölja av oss röklukt och damm.

Vid 10.30 blev vi åter upphämtade av guide plus chaufför. Målet var åter den gamla stadsdelen. Den här gången hade vi gott om tid att strosa och se oss omkring. Började med en bokhandel för att hitta litteratur som beskriver omgivningarna. Kördes till ett tempel där vi upplystes om att det även fanns böcker. Utanför satt en man med två apor som gjorde konster. Efteråt gick aporna fram och ville ha pengar. De var så drillade att de inte tog emot förrän man gav dem tillräckligt mycket! Templet inrymde bland annat en stor tredimensionell kartbild över Indien uthuggen i marmor, ganska läcker. Ingen av oss är särskilt roade av att gå i tempel och moskéer utan håller oss gärna utanför och tittar på allt som försiggår - livet helt enkelt. Det var så mycket liv och rörelse överallt att vi hade fullt sjå att bara ta in och fota samt se upp så att vi inte trampade i någon koskit eller något annat mindre trevligt.

Färden ledde fram till en liten dörr. Leddes in och vidare förbi en liten ladugård med kor och slutligen in i ett rum. Där satt en man på golvet omgiven av rader av flaskor och burkar. Han jobbade med att ta fram och blanda kryddor och essenser. Lyckades sälja på oss en olja som bland annat skulle vara bra för huvudvärk och förkylning. Påminde mycket om "Vicks". Handlade även en liten burk masala som kan användas för att strö på te eller kaffe som smakhöjare. Innan vi gick därifrån fick vi ta oss en titt på övervåningen där en familj på 25 personer bodde. Madrasser på golvet, en syster som höll på att städa inför Diwalifirandet och en kvinna som förberedde lunchen i ett pyttelitet kök.

Haffade tre cykelrickshaws för att ta oss närmare där bilen var parkerad. Åter hemma på hotellet åt vi sen lunch och sedan tog vi det lugnt vid poolen.

Klockan 18 hämtades vi upp än en gång för att ta oss ner till Ganges och kvällsceremonin som hölls i några av de större ghatsen. Promenerade en tredje gång samma dag genom gamla stan. Nu var handeln i full gång och det var mycket folk i rörelse. Lite färre fordon men väldigt mycket fotgängare. Guiden tog oss ner till floden och vi åkte ut med en båt för att se ceremonin från vattensidan. Innan vi roddes ut köpte vi var sitt ljus som låg i en liten form tillsammans med en blomma. Väl ute på floden tändes ljusen och sattes i vattnet samtidigt som vi uppmanades att tänka på våra nära och kära. Mycket stämningsfullt att se hur floden glimmade av guppande små ljus. Trappstegen längs stranden var fyllda med folk och längst framme vid vattnet hölls själva ceremonin. Sång, tal och dans. Efteråt gick folk ner till floden för att be och stryka sig med lite av det heliga vattnet. Vi passade på att fylla en flaska som Elvira ska använda sig av i sitt science projekt där de analyserar vatten. Ska bli intressant! Mycket nöjda med dagen satte vi oss i bilen för att åka tillbaka till hotellet. Efter den sena middagen somnade alla mycket gott. Kan tänkas handlade en och annan dröm om det vi upplevt under dagen? Varanasi har under denna enda dag bjudit oss på en rejäl dos Indien som fyllt alla våra sinnen till brädden.