Ett säte för lite...

När jag och Martin var på väg för att hämta upp mina golfkompisar, G och P, insåg vi plötsligt att det är ett säte för lite i bilen. Våran annars så rymliga bil skulle nu rymma tre tjejer, tre golfbagar och tre golfvagnar. Och så Martin på väg till jobbet. Hmmm, vem kan inte följa med? Martin erbjöd sig så ödmjukt att hoppa av och i stället ta en Auto Rickshaw till jobbet. Japp, så fick det bli!

Vi tjejer fortsatte glatt tjattrande och förväntansfulla inför dagens golfrunda på Eagleton. Prima väder (molnigt med sporadiska solglimtar) och strax under 30 grader.

Vi harvade på som vi brukar till en början. Ibland funderar man på om golf verkligen är en sällskapssport när vi går på varsin sida i ruffen och hamrar på de stackars bollarna. Men så möts vi på green och sedan på nästa tee och vips är vi åter samlade! Vid något tillfälle lyckades vi även sammanstråla i en av bunkrarna!

Tre tjejer en bunker = samspel. OBS! Ej arrangerad bild!

Framåt 15-16:e hål uppenbarade sig en fantastisk känsla. Såväl vi som våra caddies var helt uppspelta. Jaaa, NU spelar vi faktiskt golf! Bra golf! Med prima slag och få till antalet samt även i hyfsat samlad trupp närmade vi oss green.

Med 39 poäng tycker Martin att det är dags att jag börjar sänka mig från mitt trygga 36,0. Ja, han kanske har rätt? Men jag har velat hitta en slags jämnhet och den börjar faktiskt infinna sig så sakteliga. Nästa gång, då ska jag sänka - om det är läge!

18:e hål och avtackning av min caddie, Ganesh